Sociala förhållanden

Eftersom folkmängden ökade snabbt ökade också efterfrågan på bostäder. Bruksförvaltningen anlitade först stadsarkitekten Kasper Salin och sedan Axel R Bergman att rita ritningar till bostäder. PO Hallman fick i Uppdrag av Seth M Kempe att upprätta en stadsplanering 1901.

Arbetarbostäder
Arbetarbostäder

Man har främst försökt att hjälpa de som velat bygga egna hem. 1902 avsatte man tomtområden som indelades av lantmätare. Området fick 150 byggnadstomter om ca 1100 m². Dessa tomter såldes och gavs bort till brukets arbetare. Arbetarna fick av bolaget fri läkarvård, fri bostad, subventionerad elström och ved för uppvärmning. De arrenderade för en billig penning en mindre bit jord om drygt 1 hektar. Företaget ansvarade dessutom för försörjning av arbetarnas änkor och pensionerade arbetare.

1927 byggdes Robertsfors municipalsamhälle som från början var 53 hektar stort men 1939 utökades till 772 hektar. I samband med detta gjorde distriktslantmätare Bertil Sjögren och landsarkitekt Karl Sörensen en ny stadsplankarta över bebyggelsen på östra sidan om Rickleån omfattande 71 hektar. Den 1 januari 1948 var folkmängden i municeptet 1279 personer.

Ett varmbadhus med karbad, finsk bastu och tvättstuga byggdes vid fabriksområdet 1913-15.

Den första sjukstugan togs i bruk i december 1915. En ny sjukstuga byggdes 1940-41. Ett modernt pensionärshem som hade 16 lägenheter byggdes 1946 och ännu ett 1948.

Robertsfors första sjukstuga - interiör
Robertsfors första sjukstuga – interiör